Hemma med sillkungen :-)

Nu ligger formen i källaren. Eller formarna, borde jag väl säga, den är ju i två delar. Plus saknar rygg- och bukfenor, plus är trasig i munnen, plus har ingen "krona"...

Få se hur jag ska lappa ihop det.

Om den saken drar jag lite mer en annan gång. Nu tänkte jag bara slänga ut ett par bilder till.

Och - en liten kommentar om reportrar...

Att de ALDRIG kan få till nånting rätt!!!

I Lysekilsposten heter jag Bosse Wesström.

:-P

I Bohusläningen Björn Wessman..!

Och i GT heter jag visserligen rätt, men i den ska jag fixa till en kopia i naturlig storlek som ska vara klar på tisdag morgon, i dag alltså. Den reportern var och plåtade när jag lade på silikonet i går kväll vid halvfemtiden. Inte för att jag tvivlar på att människan faktiskt väntade sig att jag skulle jobba hela natten igenom, det är ju bara vad man kan vänta sig. Men hur man i sitt huvud kan få till att jag skulle HINNA ändå från det stadium som den då var i...?

Om hon hade tänkt till bara lite, så måste väl det ändå ha varit ganska självklart. Men det är kanske just det som fattas - att tänka till lite.

Fast jag misstänker egentligen att det är en annan sak. Den där reportern som döpte mig till Björn skrev upp mitt namn i blocket och jag såg att det var rätt, och ändå blev det fel som vanligt. Jag tror att det är så enkelt att de inte bryr sig. Skitsamma om folk får läsa allt möjligt galet, pinsamt eller tokigt om sig själva, eller blir ledsna eller besvikna. De är ju bara en till idiot i en till artikel...

Jag är faktiskt jääävligt trött på den sortens likgiltighet.

Ok nog gnällt nu, här är ett par bilder till.

Jag lägger fisken på en lerbädd (i söndags)

Här kan man se vilket ypperligt skick den är i. Den är upp och ner i bild, så ryggen är "nedåt. De två stumparna upptill (i bild) är allt som är kvar av bukfenorna. De är annars sådär en meter långa.

"krafset" den har i pannan är "kronan" en kam av ryggfenestrålar som gett den dess namn. Det är lite lapp som man ser...

Här blandar jag silikon på Havets Hus´baksida. Med filmteam från franska tv3 hängande över mig.

Silikonet läggs på. Damen till vänster trodde att man kan göra en fiskreproduktion på en natt...

Kappa tillverkas.

Sillkungen

Trött, trött trött.

Upp 5.30 i dag, köra 45 mil till Lysekil med stopp i Göteborg för att hämta upp silikon. En Whopper på Burger King fick bli lunch och till Lysekil kom vi (Nea - äldsta dotter - och jag), kvart i ett.

Sen dess har jag stått och kladdat med lera och sillkung fram till vid pass sex på kvällen. Nu ligger det hela i frysen för att alla märken ska gå ut. Upptining sex i morgon bitti (o,pina) och sen ska den visas för allmänheten (pengar ska tjänas på havets hus, jojo, jojo). Nea och jag fick ett gott skratt, för i omklädningsrummet på havets hus hängde en - tro det eller ej - sillkungsdräkt!!! Tobias som jobbar där berättade att de får gå runt med den två gånger varje dag. Små barn brukar bli livrädda när sillkungen kommer och hälsar...

Efter visningen är det äntligen min tur, på med silikon och glasfiberkappa. Det kan bli en hårig historia, om firren inte tinar i tid så blir det nattjobb. På tisdag måste den nämligen vara klar, eftersom Göteborgs Naturhistoriska tar semester sen.

Det franska filmteamet har hängt mig över axeln hela dan och vi blev inte av med dem sen heller - de åt på samma restaurang som vi. Ändå verkar restauranger vara en av de saker det är väldigt liten brist på i Lysekil - det är säkert femtio pizzerior i stan och en restaurang i varje gathörn, ungefär.

Så kom vi tillbaka till hotellet och jag tänkte lägga ut lite bilder. Vilket sket sig som synes. När jag kopplade in kortläsaren i Neas dator sa den bara "okänd enhet" och sen satt vi där med lång näsa. Det finns säkert nåt sätt att fixa det som alla utom vi vet om, men nu är det som det är. Bilder kommer, men inte just nu. Sorry, men så är det.

Sillkungen

Åker i morgon. Åter på tisdag, förhoppningsvis, med form på en 3,65 m lång sillkung.

En hyfsad helg

Totalvinst på SM...