Marulk - "skräcksimpa", breiflabb på norska... Å brei är flabben på den, så mycket är i alla fall säkert. Den gick inte ner i frysen på tvären, munnen gick från ena kanten till den andra och mer därtill.
Det här vidundret ska bli första objektet i fiskutställningen på Lista Naturmuseum, som är en liten privat tillställning som ligger i närheten av Norges sydspets. För tillfället har de mest fåglar, men nu ska det alltså bli fisk också.
Han som har museet fick fiskhuvudet av nån fiskare, den vägde visst sådär 27-28 kilo när den var intakt. Men nu är alltså bara huvudet kvar. För att det ska bli nåt användbart så måste en liten bit kropp till också, så den kan ligga på bottnen bakom nån sten utan att se avhuggen ut. Den tänkte jag modellera upp av lera och gjuta av, sen sätter jag ihop det hela. Det blir nog en följetong.
I alla fall så är det formtillverkning på huvudet nu, och i den första bilden ligger den nyupptinad i min balja bakom huset, ser ut lite som ett troll tycker jag där en tittar fram under brädan. Inte är den snygg i alla fall, det blir en utmaning att få till.
När den kom upp ur baljan så kunde jag konstatera att det här krävde lite kreativitet. Ett avskuret huvud av en urtagen marulk är rejält platt.
Så steg ett - i med lite stoppning för att få volym på det hela. Man tager vad man haver - en bit liggunderlag - ett annat av fiskkonservatorns mest användbara tillbehör, ett par tidningar och så...
Sen var det munnens tur. Som det nu var föll käkbenen isär helt och det blev bara platt alltihopa. En halvöppen marulksmun måste ha lite muskeltonus i kinderna, och inte kan underkäken hänga platt ner på bottnen heller. Lite najtråd från järnaffären fixade det.
Nu börjar det likna nåt. Otroligt vad man kan åtadkomma med lite tidningar, ett liggunderlag och en meter ståltråd. Färdigt att gjuta, i stort sett. Bara att valla in, lägga på formmassa och göra en gipskappa. Fast det gick några kilo massa...
Den färdiga formen står på tork. Nästa steg blir att göra avgjutningen, men det får bli en annan dag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar